Kroppens organ 1

Kroppens organ 1

Elvira 8B

Skelettet

Uppgift 1:

1.     bensöm

2.     pannben

3.     tinningben

4.     näsben

5.     okben

6.     överkäksben

7.     underkäksben

8.     nackben

a.     Nyckelben

b.     Skulderblad

c.      Bröstben

d.     Revben

e.     Överarmsben

f.      Armbågsben

g.     Strålben

h.     Handlovsben

i.       Mellanhandsben

j.       Fingerben

k.     Höftben

l.       Sittben

m.   Korsben

n.     Lårbenshalsen

o.     Lårben

p.     Knäskål

q.     Skenben

r.      Vadben

s.      Mellanfotsben

t.      Tåben

u.     Vristben

v.     Hälben

Ryggraden:

a.     Halskotor

b.     Bröstkotor

c.      Ländkotor

d.     Korsben/svansben

e.     kotkropp

f.      ledutskott

g.     disk

Ryggkota:

h.     kothål för ryggmärg

i.       nerv

Uppgift 2:

Besvara dessa frågor om skelettet.

1.     Ta reda på hur många ben människans skelett består av!

Människans skelett består av cirka 200 ben.

2.     Skelettet har tre viktiga funktioner. Vilka?

Skelettet är det som gör att vi kan stå upp, och röra på oss. Det skyddar även viktiga organ i kroppen. I skelettet finns det även röd benmärg som bildar blodkroppar.

3.     Förklara hur det kommer sig att ryggraden är både rörlig och stötdämpande!

Vår ryggrad är uppbyggd av kotor och mellan kotorna finns diskar. Diskarna har en yttre fast ring som är av brosk, som är mjukare än vad skelettet är. Diskarna hindrar kotorna från att skava mot varandra, och ger även stötdämpning och ger rörlighet mellan kotorna. Att även ryggraden är svagt S- formad gör att den kan fånga upp stötar bra.

4.     Vad är fontaneller?

En fontanell är en yta som bildats av mjuk vävnad på nyfödda barn, som inte har några bensömmar, och huvudet hålls då istället ihop med en mjuk vävnad.

Musklerna

Uppgift 1:

1      Vad heter musklerna? Sök gärna fram även de latinska namnen eftersom det är de man ofta använder när man pratar om muskler, till exempel vid träning.

1.     Nickmuskel (muʹsculus sternocleidomastoiʹdeus)

2.     Ansiktsmuskel (finns många)

3.     Deltamuskel (muʹsculus deltoiʹdeus)

4.     Stora bröstmuskeln (Musculus pectoralis major)

5.     Biceps (muʹsculus biʹceps)

6.     Raka bukmuskeln (muʹsculus reʹctus abdoʹminis)

7.     Yttre sneda bukmuskeln (muʹsculus obliʹquus exteʹrnus abdoʹminis)

8.     Raka lårmuskeln (musculus quadriceps femoris)

9.     Skräddarmuskel (musculus sartorius)

10. Nackmuskeln

11.  Kappmuskel (tapezius)

12.  Breda ryggmuskeln (Latissimus Dorsi)

13. Triceps (musculus triceps)

14. Sätesmuskel (Gluteus maximus)

15. Lårets tvåhövdade muskel (muʹsculus biʹceps feʹmoris)

16. Vadmuskel (Triceps surae)

2      Vilka muskler arbetar vid olika rörelser? Gör övningarna och känn efter vilka muskler som arbetar!

1.     Nick och Nackmuskeln

2.     Nickmuskeln och Nackmuskeln

3.     Deltamuskel och Biceps

4.     Delta och kappmuskeln

5.     Delta, kapp och stora bröstmuskeln

6.     Mag och stora ryggmusklerna

7.     Raka lårmuskeln, lårets tvåhövdade muskel och vadmuskeln

8.     Yttre sneda bukmuskeln

9.     Lårmusklerna

10. Lårmusklerna

11. Lårmusklerna, raka bukmusklerna och breda ryggmusklerna

Uppgift 2:

Besvara följande frågor!

3  Det finns tre olika typer av muskler. Vilka?

De tre olika muskulatursorterna är Skelettmuskulaturen, hjärtmuskulaturen, och glatt muskulatur.

4  Vilka skillnader finns mellan de olika muskeltyperna?

Skelettmusklerna håller ihop skelettets alla delar, och håller ihop kroppen. Denna muskulatur styr man med viljan. Hjärtmusklerna och den glatta muskulaturen finns i bland annat magens och tarmarnas väggar, och man kan inte styra dessa med viljan. De arbetar utan att man behöver tänka på det.

5  Vad behöver musklerna för att arbeta?

För att musklerna ska kunna arbeta behövs syre. Vid lätt muskelarbete finns det tillräckligt med syre i muskeln redan, men vid hårdare arbete räcker inte syret till. Då lyckas inte kolhydraterna som innehåller energi brytas ner till koldioxid och vatten, som sker vid vanlig förbränning.

6  Förklara vad som händer när du får mjölksyra i musklerna!

När syret inte räcker till vid hårdare arbete i musklerna, och kolhydraterna inte kan brytas ned till koldioxid och vatten får man mjölksyra, som leder till att musklerna blir trötta. Musklerna kan arbeta med mjölksyra en kort stund, men efter ett tag får man då ”syreskuld”, som leder till en ökad andning och puls. När man sedan vilar försvinner mjölksyran.

7  Många muskler har en antagonist. Förklara och ge exempel!

Antagonisten är en muskel med motsatt funktion till agonisten, tillexempel baksida lår är antagonist till framsida lår.

Huden

1. Vilka 3 lager består huden av?

Huden består av överhuden, läderhuden och underhuden.

2. Nämn 3 uppgifter som huden har!

Överhuden ger skydd mot uttorkning och skydd mot tillexempel smuts och bakterier.

Läderhuden innehåller mycket blodkärl, känselkroppar, svettkörtlar och hårsäckar, vilket gör att vi exempelvis kan hjälpa kroppen att hålla rätt temperatur genom att svettas. Känselkropparna skickar signaler till hjärnan, så att vi har känsel. I underhuden lagras fett, och håller oss varm. Fettet hjälper oss att hålla värmen, på grund av att den är värmeisolerande. Fettet fungerar även som stötdämpare, och som extra näring om kroppen skulle få för lite mat.

3. Förklara vad pigment är för något.

Pigmentet i huden skyddar den mot solens skadliga ultravioletta strålning. Mörkhyade personer har fler pigmentceller än vad ljushyade människor har.

När pigmentcellerna utsätts för solljus blir huden mörkare, och det beror på att mer pigment i huden bildas för att skydda kroppen mot den ultravioletta strålningen.

Om man istället för att bli brunare, och man istället bränner sig, eller i värsta fall få mer allvarliga solskador, som tillexempel hudcancer.

4. Varför får vi ibland "gåshud"?

Man får gåshud när huden avkyls, då drar en mycket liten muskel som heter musculus errector pili ihop sig, och vi får gåshud. Denna muskel finns vid varje hårstrå på vår kropp, och när muskeln drar ihop sig får vi gåshud.  Detta är en rest som finns kvar från en tidigare utveckling hos människan då vi hade tjockare, och fler hårstrån på kroppen.

5. Varför blir huden rynkig hos äldre personer?

När man blir äldre blir huden tunnare, mindre töjbar och torrare. Då uppstår rynkor. Det gör att huden blir mer känslig, och är sämre på att fungera som en skyddande barriär. I och med detta blir även huden känsligare mot kyla och värme.

6. Förklara hur det kommer sig att vi får pormaskar och finnar!

Pormaskar uppstår när talgkörtelns mynning har täppts igen, på grund av att kroppen producerat för mycket talg och man får fet eller oljig hy. Pormaskar syns som en svart eller vit prick på huden. Pormaskar bildas av talg, bakterier och döda hud celler. En skillnad mellan en pormask och en finne är att en pormask inte är inflammerad. Man kan genom att klämma en pormask råka bilda en finne.

7. När du blir för varm behöver kroppen kyla ner sig. Förklara hur det går till!

När man blir för varm driver svettkörtlarna ut vatten med salter (svett) ur kroppen genom våra porer på hudytan. När svetten avdunstar kyls vi ned.  Om man blir varm svettas vi mer, och det strömmar samtidigt ut mer blod genom hudens blodkärl. Då kyls blodet ner innan det går vidare till kroppens olika delar. På detta sätt hindras kroppen från att bli för varm.

Hjärtat och blodomloppet

Minns du?

1.     Vilka är blodets viktigaste uppgifter?

Blodets viktigaste uppgifter är att ge cellerna i vår kropp de ämnen de behöver. Vatten, syre och näring får cellerna av blodet. Blodet tar även med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar. Blodet försvarar även kroppen från farliga ämnen som kommer in i kroppen.

2.     Hur går blodet runt i kroppen?

Blodet går runt i kroppen genom två olika kretslopp, det lilla och det stora kretsloppet. Det lilla kretsloppet går ut i lungorna, och det stora i hela kroppen. Kretsloppen går ut ur olika delar av hjärtat.

I det lilla kretsloppet går blodet från hjärtat till lungorna, och sedan tillbaka till, hjärtat. I lungorna tar blodet upp syre som vi andats in och lämnar ifrån sig koldioxid som vi andas ut.

I det stora kretsloppet går blodet från hjärtat genom aorta till kroppens celler och tillbaka till hjärtat genom två stora vener, som kallas för hålvenerna. I tarmarna tar blodet sedan upp näring som transporteras ut till cellerna tillsammans med syre. Alla celler lämnar koldioxid och annat avfall till blodet. Koldioxiden försvinner sedan ur kroppen i lungorna via det lilla kretsloppet. Annat avfall som finns i blodet försvinner även det ut ur kroppen med hjälp av njurarna.

·      Syrefattigt blod kommer från kroppen in till hjärtat genom höger förmak. Där far det syrefattiga blodet sedan ned i höger kammare, där det sedan transporters genom lungartärerna till lungorna för att hämta syre.(lilla kretsloppet)

·      Sedan far det syrerika blodet från lunorna in i vänster förmak, och sedan ned i vänster kammare, för att sedan fara ut i kroppen och förse kroppens celler med syre.(stora kretsloppet)

3.     Vad består blod av?

Blodet består av ca 50 % blodplasma, som är en svagt gulaktig vätska, som mestadels består av vatten. I vattnet finns det många lösta ämnen , som bland annat näring och avfallsämnen som transporteras till och från blodets celler.

Blodplasma 50% och blodkroppar: vita, röda och blodplättar

4.     Vilken uppgift har de röda blodkropparna?

Deras främsta uppgift är att frakta syre till cellerna, och koldioxid från dem till lungorna. De röda blodkropparna är fler än de vita, och det är dem som ger blodet sin röda färg. Färgen kommer från ett ämne som heter hemoglobin (Hb) och innehåller järn. Det är med hjälp av hemoglobinet som de röda blodkropparna sköter om syretransporten ut till cellerna i kroppen. Varje hemoglobinmolekyl kan binda till sig och transportera fyra syremolekyler (O2).

5.     Hur mycket blod har du i kroppen?

En vuxen människa har ca 5 liter blod i kroppen. Detta kan dock variera på grund av att vi alla är olika byggda. Jag skulle gissa att jag har runt ca 5 liter blod i min kropp.

6.     Hur går det till när blodet levrar sig?

Om man tillexempel skurit sig och börjar blöda märker man efter ett tag att det slutat blöda. Då kallar man det för att blodet har levrat sig eller koagulerat. Det levrade blodet stoppar blodflödet i ett sår, och består till stor del av blodplättar som samlas vid skadan på blodkärlet och hakar fast i varandra. Det bildas även ett nätverk av trådar när ett ämne i blodet, fibrogen omvandlas till fibrin. I nätet fastnar olika slags blodkroppar och då täpps såret till.

7.     Vilken uppgift har kranskärlen?

Kranskärlen förser hjärtat med syre och näring.

8.     Vad kallas de klaffar som finns mellan hjärtats förmak och kammare?

Segelklaffar och fickklaffar.

9.     Vad är a) en artär b) en ven c) en kapillär?

a)    Artär: Leder blodet ut från hjärtat till kroppens alla delar.

b)   Ven: Leder blodet tillbaka till hjärtat.

c)    Kapillär: Tunnaste typen av blodkärl i kroppen. De finns mellan artärerna och venerna, och har så pass tunna väggar att näringsämnen och syre kan passera genom väggen och nå cellerna.

10.  Vilka vener innehåller syrerikt blod?

De vener som pumpar ut blod i kroppen från hjärtat innehåller syrerikt blod. Dessa vener kallas för lungvener.

11. Hur pressas blodet fram i venerna?

I venerna finns klaffar som ser till att blodet pumpas ut i rätt riktning. När venerna trycks ihop av muskler runt om kring dem drivs blod genom venklaffarna mot hjärtat. Klaffarna ser då till att blodet inte strömmar tillbaka.

12. Var sker ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler?

Detta utbyte sker i kapillärerna.

13. Av vad bildas lymfa?

Lymfa vätskan sugs upp av kapillärerna och en del av vätskan sugs upp av lymfkärlen och bildar då lymfan. Lymfan i sig innehåller också proteiner och vita blodkroppar, och under ett dygn kan det bildas upp till 4 liter lymfa.

14. Nämn en viktig uppgift som lymfkörtlarna har.

Lymfkörtlarnas största uppgift är att bekämpa infektioner.

15. När är man immun mot en sjukdom?

Man är immun mot ett ämne så länge man har kvar antikroppar mot just det smittämnet som orsakade sjukdomen.

16. Varför blir man allergisk?

Man blir allergisk mot ett ämne eftersom det bildats antikroppar för det ämne man är överkänslig för. Den allergiska reaktionen startas i kroppen av ämnet histamin.

17. Vilka blodgrupper känner du till?

Jag känner till blodgrupperna A, B och noll.

Förstår du?

1.     Varför dör man om hjärtat låter bli att slå under en längre stund?

Hjärtat fungerar som en pump i cirkulationsapparaten. Kroppens alla celler måste ha syre och näring samtidigt som de måste bli av med avfallsämnen. Detta sker genom blodet. Om blodcirkulationen, på grund av att hjärtat har stannat, stannar fungerar inte cellerna och kroppen dör.

2.     Vad händer när bakterier gör dig sjuk och du frisknar till igen?

När man blir sjuk har blodkropparna börjat bilda antikroppar mot smittämnet. När man börjar tillfriskna från sjukdomen fäster sig antikropparna på inkräktarna, som då kan oskadliggöras, och man börjar bli frisk.

När man blir frisk från en sjukdom finns antikroppar kvar i blodet mot just det smittämnet som man just blivit sjuk av, och det är svårare att bli sjuk med samma sjukdom.

3.     Vad är det för skillnad mellan vaccinering och serumbehandling?

Vid vaccinering sprutas svagt eller avdödat smittämne in i kroppen som då bildar egna antikroppar. Kroppen har sedan ett skydd mot detta ämne i framtiden (finns recept i cellerna hur antikropparna ska tillverkas).

Vid serumbehandling sprutas färdiga antikroppar in i kroppen som bryter ner smittämnet. Dessa antikroppar försvinner ur kroppen och kroppen kan inte göra nya.

4.     Vad måste man veta om givaren och mottagaren vid en blodöverföring?

Man behöver veta vilken blodgrupp i AB0-systemet båda har.

·      0 kan ge åt alla, men endast ta emot 0.

·      AB kan ta emot från alla, men endast ge till AB.

·      A kan ge till A och AB men endast ta emot A.

·      B kan ge till B och AB men endast ta emot B.

Om man får fel blod reagerar antikropparna och blodet klumpar ihop sig.

5.     Vilka två av sjukdomarna som beskrivs i kapitlet tycker du verkar värst? Motivera!

Jag tycker att leukemi och stroke verkar vara de allra värsta sjukdomarna som beskrivs i kapitlet. Eftersom att Leukemi är en sjukdom man måste kämpa mot under en lång tid för det mesta, och måste äta mycket starka mediciner, och även strålbehandlas. Detta gör att man blir väldigt svag, och man kan dö av att man inte orkar med den starka medicinen.

Jag tror att stroke är en hemsk sjukdom på grund av att man drabbas av den väldigt plötsligt, och jag tror att det är en obehaglig upplevelse.