- Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.
Ett stort problem vi har i vårt samhälle är att saker vi gör här i boden kan påverka människor som bor i tillexempel Kina och tvärt om.
Det största problemet vi har på vår jord är att det finns för mycket utsläpp i luften och atmosfären som är dåliga för oss. Tillexempel utsläppen som sker i vår stad påverkar allmänheten som är i närhetens luftvägar exempelvis, det kan även vara allergier och cancer. Astmatiker kan även dem få det väldigt jobbigt när det är som mest utsläpp i luften. Ämnen som är farliga som finns i luften kan tillexempel vara koldioxid.
Lokala problem:
Om det tillexempel bildats ett tjockt molntäcke över Boden, som gör att luften blir ganska kvav och tung, beror det på att alla avgaser och utsläpp stannar under molntäcket, och kan inte fortsätta passera ut i atmosfären. Det är då människorna i närheten kan få det jobbigt med tillexempel astma. Det är inte heller bra för oss att det finns mycket exempelvis koldioxid i luften på lång sikt, då cancer och lungproblem blir mer aktuella.
Regionala problem:
Gaserna sprider sig med luften vidare, och utsläppen från Boden börjar sträcka sig längre. Då kanske försurning blir ett problem, som bildas när regn som faller har blivit surt, eller att marknära ozon bildas. Ett annat stort problem är när koloxid bildas, genom att kolföreningar förbränns med en liten mängd syre, som tillexempel när bilar går på tomgång. Koloxid bildar så småningom koldioxid i luften.
I Polen tillexempel eldar man med kol, och vindarna från polen kan sprida sig vidare till tillexempel Stockholm, och då drabbas även vi av deras utsläpp. Polens utsläpp hade kunnat vara ett lokalt problem, men eftersom att vindarna förde vidare den förorenade luften till oss här i Sverige, drabbades även vi, och detta är ett problem som vi måste jobba på.
Globala problem:
En del av gaserna som vi släpper ut stannar länge i atmosfären och bildar långsiktiga konsekvenser. Gaserna sprider sig över hela jordklotet, och kan tillexempel bilda marknära ozon eller försurning på ställen långt ifrån där gaserna ur kom ifrån.
Ett globalt miljöproblem är uttunningen av ozonskiktet. Alla gaser vi släpper ut gör så att ozonlagret tunnas ut, och när ozonlagret är tunt kommer mer solljus in i atmosfären, vilket leder till stora klimatförändringar, som tillexempel att glaciärerna smälter, och det blir mycket översvämningar, vilket leder till att vissa öar och låglänta land hamnar under vattnet och människor förlorar sina hem, osv. Detta kallas för växthuseffekten.
Att ozonlagret försämras beror på att det finns mycket freoner i atmosfären. Freoner är kemiska föreningar mellan kol och väte, som bildas i luften pga. våra utsläpp. Mängden freon i atmosfären i dag kan även bero på̊ tidigare utsläpp från användning som lösningsmedel, som blåsmedel för plaster och som köldmedier i kyl och frysanläggningar.
. Freonerna är långlivade och stannar kvar mycket länge i atmosfären. Idag bildas det inte lika många freoner, men eftersom at de är så pass långlivade får vi nog räkna med att skador på ozonskiktet kommer finnas kvar under resten av detta århundrande.
Havets ekosystem får ta hårda smällar på grund av våra utsläpp. Allt ”skit” vi släpper ut hamnar förr eller senare nämligen i havet. En effekt är att haven blir varmare. Effekterna kommer att vara tydligast mot polerna. Redan på våra breddgrader kommer kortare vintrar och minskande istäcke att direkt påverka arter som lever i våra havsområden. Den atmosfäriska koldioxiden absorberas i haven, och den kolsyra som då bildas sänker vattnets pH-värde. Haven försuras snabbare idag än de gjort på 55 miljoner år. Flera av havets arter kommer att dö ut på grund av detta, och det försvårar havets näringspyramid/ekosystem. Även människor drabbas av detta, då vi får i oss de farliga ämnen som fisken har i sig.
Alla världens ledare har länge försökt komma på hur man tillsammans ska kunna släppa ut mindre farliga gaser i vår atmosfär. Själv tycker jag att man ska utveckla lokaltrafiken, uppfinna miljö smartare bilar, och att tillslut alla bilar ska vara miljöbilar, och även minska köttkonsumtionen, då mycket av jordens utsläpp kommer just ifrån den.
”Ingenting försvinner, utan allt sprider sig”
Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.
Jag tycker att världens alla ledare måste samarbeta, och komma fram till hur vi kan minska mängden luftföroreningar, eftersom att det är lösningen till så många problem än bara varmare och kallare klimat (pga. växthuseffekten), som att haven får ett lägre pH värde och blir surare, och fisket förändras.
Arktis isar smälter, haven får en högre vattennivå och stora översvämningar på låglänta länder. Långsiktigt kommer allt liv på jorden sakta försvinna om vi fortsätter släppa ut farliga ämnen i atmosfären.
Jag tycker att man i större länder ska ha en lag på att en normalstor familj endast får ha en bil, och att man istället utvecklar lokaltrafiken. Då minskar man koldioxidutsläppen.
Smart är även att minska köttkonsumtionen, då djurproduktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser.
Att välja ekologiskt och närodlat är också ett bra alternativ för att minska utsläppen vid transporter.
Om man äter en fisk som levt i ett försurat hav eller annat vattendrag, kommer man få i sig de farliga ämnen som fisken fått i sig, i samband med det försurade vattnet. Detta problem måste man lösa, tillexempel då som jag nämnt ovan, eftersom att vi måste få i oss mat.
Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.
Alla avloppsreningsverk har samma funktion, d.v.s. att rena vattnet, men oftast skiljer de sig lite i hur de är utformade. Reningen består för det mesta av tre steg:
- Mekanisk rening
- Biologisk rening
- Kemisk rening
Reningsprocessen börjar med den
mekaniska reningen. Den fungerar så att när avloppsvattnet passerar reningsverket måste det passera ett galler. Gallret renar bort större föremål som slängts i avloppsvattnet, och som inte hör hemma på reningsverket, som tillexempel bomullstopps och papper.
Nästa steg i den mekaniska reningen är sandfånget, där sand, grus och andra grövre partiklar rensas bort genom att de sjunker ned till botten och kan sedan pumpas bort.
Den
biologiska reningen är nästa steg i reningsprocessen. När vattnet passerat sandfånget är det dags att rena vattnet från de syreförbrukande organiska materialen. I denna bassäng finns det väldigt små varelser som kallas för mikroorganismer, främst bakterier, som får arbeta för att rena vattnet. Om mikroorganismerna trivs i det biologiska vattnet, kommer dem att föröka sig, och växa till sig å då äta mer organiskt material. För att mikroorganismerna ska kunna jobba effektivt behövs syre och därför tillsätts luft till dessa bassänger. Detta gör att vattnet i bassängen bubblar, och det ser ut som ett stort bubbelbad. Vattnet har vid detta stadie en brun färg.
Vattnet går sedan vidare till en så kallad sedimenteringsbassäng. Där sjunker mikroorganismerna till botten. I dessa bassänger är vattnet lugnt och stilla. En del av mikroorganismerna pumpas sedan bort från botten tillbaka i de biologiska bassängerna, medan den andra pumpas ut ur reningsprocessen till en särskild slambehandlingsdel.
På vissa reningsverk kan det vara så att även kvävet rensas bort i den biologiska delen. Den processen är dock ganska komplicerad, och finns oftast i större reningsverk.
Den sista delen i reningsprocessen är den
kemiska reningen. I den kemiska reningen tillsätts kemikalier för att ta bort fosfor. Kemikalierna bildar flockar, som binder näringsämnet fosfor till sig, som därefter sjunker till botten av bassängen, och kan därmed skrapas ihop och pumpas bort.
Sedan kontrolleras det renade vattnet innan de når vattendraget. Då kollar man bland annat vilket pH-värde vattnet har.
Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?
Marken kan påverkas på många sätt av ett lågt pH-värde. Enligt vissa påverkar markförsurningen de flesta växtrötter negativt och medför en minskad produktion och förekomst av många orter, gräs, svampar mossor och lavar. Det finns dock ganska få som riktigt kan bekräfta denna effekt, men en faktor som troligen dämpar effekten av försurning på̊ landlevande mark, är mykorrhizan, vilket är en sorts svamprot. Den kan bl a skydda växtrötterna mot de för växten oorganiskt aluminium och andra tungmetaller, som kan uppstå̊ vid låga pH-värden i marken.
Generellt kan man säga att de marklevande organismer som är beroende av markvatten för att kunna överleva är de som är mest känsliga för försurning. Svampar är generellt mer toleranta mot Låga pH-värden än tillexempel bakterier, som trivs bättre i ett mer neutralt pH- värde. Detta kommer vid en ökad försurning av mark bidra till att det kommer bli fler och fler svampar, och mindre och mindre bakterier. Även djur påverkas av markförsurningen. De större markdjuren, som tillexempel daggmaskar och landsnäckor kommer även de minska i antal. Det finns dock vissa växter som trivs i sur jord. Dessa kan tillexempel vara blåbär och lingon, eller vitsippa.
För att minska att marken försuras ska man bära sig åt på samma sätt som när man försöker minska försurningen av vatten, genom att minska luftutsläppen. Det kan vi göra kortfattat genom att samåka mera, åka mer lokalt, cykla mer, eller införa regler på att man i större länder/städer som tillexempel Kina bara får äga en bil då de flesta utsläppen givetvis kommer från de mest tätbefolkade områdena i världen. Även att minska köttkonsumtionen skulle vara bra, då mycket av världens utsläpp kommer ifrån köttindustrin.
Beskriv kvävets kretslopp.
- Kvävgasen, N2 (gasform), som finns i atmosfären tas upp av kvävefixerade bakterier, och utav detta tillverkas ammonium.
- Nitrifikationsbakterier utfinner energi genom att oxidera ammonium till nitrat.
- Nitrifikation sker i två steg:
- Några bakterier utfinner energi genom att oxidera ammonium till nitrit.
- Andra bakterier utvinner energi genom att oxidera nitrit till nitrat.
- Vi människor gillar också att fixera kväve från atmosfären. Detta gör vi genom Haber- Bosch processen. Med hjälp av ammoniumjonerna som man får mha Haber- Bosch processen kan vi göra konstgödsel, som vi andväder till våra åkrar för att kunna göra mat.
- Ammoniumjonerna och nitratet tas upp av växter och organiskt kväve bildas. Växterna äts av djur, och organiskt kväve i djur bildas.
- I proteiner finns det väldigt mycket kväve. Väldigt mycket kväve finns även i DNA och RNA. Vi behöver därför mycket kväve för att kunna bygga upp vår arvsmassa.
- Djur utsöndrar ganska mycket kväve i form av Urea, som är ett urinämne. Urea kan omvandlas av Ammonifikationsbakterier. Dessa tillverkar Ammoniumjoner utav urean, och ett kretslopp i kretsloppet har bildats kan man säga.
- Men det är inte det ända som händer med växter, djur och organiskt kväve. Djuren och växterna dör ju, och bryts ned, och då är det återigen ammonifikationsbakterierna som tar hand om det döda organiska materialet, och tillverkar ammoniumjoner utav detta.
- Ammonifikationsbakterierna kan alltså omvandla urea till ammoniak (NH3), och frigörs när växter och djur förmultnar.
- När ammoniak reagerar med vatten bildas ammoniumjoner.
- Vid förbränningar, tex bilar eller när vi eldar ved, eller så blir temperaturen tillräckligt hög för att syre och kväve ska kunna reagera med varandra och bilda kväveoxider. Även vid blixturladdningar kan det bli tillräckligt varmt för att kväve och syre ska kunna reagera med varandra.
- När dessa oxider sedan reagerar med vatten blidas salpetersyra (HNO3) och bildar i sin tur nitrat, men kan även bidra till övergödning.
- Denitrifikationsbakterier kan ta nitrat och omvandla det till kvävgas som kommer ut i atmosfären igen och sluter kretsloppet.
Denitrifikationsbakterier kan omvandla nitrat till kvävgas och kan även användas till att förhindra/stoppa övergödning.
Om man anlägger våtmarker i anslutning till åkrar och vattendrag så får dem innehålla mycket denitrifikationsbakterier. Dem kommer dit av sig självt pga att det finns så mycket nitrat i våtmarkerna. Nitratet kommer ursprungligen från åkrarna, då bönderna gödslar dem med nitratet, och då hamnar överskottet i våtmarkerna runt omkring åkern.
Våtmarkerna hindrar alltså nitratet från att rinna ut i ån, och bidrar till biologisk mångfald och fågelliv.
