Tabell pH

Ämne	Färg	pH
Tvållösning	Orange	Surt, ca 4
Ättika	Rosa, orange	Surt, ca 3,5
Vatten	Orange/gul	Surt, ca 5
Saltsyra	röd	Surt, ca 2
NaOH	Mörkblä/lila	Basiskt ca 11
Äppel cider vinäger	rosa	Surt, ca 5

Ma diagnos uppg 1

Gaser

Gaser

Elvira 8B

Kalkvatten

·      Jämföra resultatet med frågeställningen

·      Dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier

·      Välutvecklade resonemang om resultatets rimlighet med tanke på felkällor

·      Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras

·      Visa på nya tänkbara frågeställningar att undersöka

Frågeställning: Vad händer om man blåser ned koldioxid i kalkvatten?

Slutsats:

Ca (OH)2 + vatten à kalkvatten

Kalkvatten är en reagens på CO2.

När jag blåste i bägaren som innehöll kalkvatten med hjälp av ett sugrör blev resultatet att kalkvattnet gick från att vara klart till att bli grumligt/vitt. Detta hände eftersom att kalciumjonerna och hydraoxidjonerna redan var delade, och när jag blåste in koldioxid (en gas) i kalkvattnet bildades ett salt, kalciumhydroxid. Innan vi tillsatte koldioxid i kalkvattnet var vattnet klart, eftersom att saltet inte bildats. Så alltså vattnet är vitt är därför att saltet är i fast form.

Kemisk formel för experimentet

Ca2 + 2OH + CO2 àCaCO3 + H2O (fast form, därför bli vattnet vitt).

CO2 gasform

CaCO3 fast form

För att förbättra denna undersökning kan man låta vattnet avdunsta, och kolla så att bägaren inte är smutsig. Då kan det lätt bli så att det är därför vattnet är grumligt, och inte för att man gjort experimentet. Det är även lite svårare att göra experimentet om det finns ett hål i sugröret, eftersom att det far ut koldioxid ur hålet, och man måste blåsa i sugröret mycket längre då.

Jag tycker även att man ska komma på en annan metod att blåsa ned koldioxid/luft i kalkvattnet, eftersom att om man råkar dra in luft istället för att blåsa ut kan man få i sig kalkvattnet och konsekvenser kan uppstå.

Kalkvatten är även frätande så det gäller att vara försiktig när man håller på med det. En ide kan vara att använda sig av handskar, eller så är man bara väldigt försiktig när man häller det, så att man inte får det på sig.

Koldioxid släckare

·      Jämföra resultatet med frågeställningen

·      Dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier

·      Välutvecklade resonemang om resultatets rimlighet med tanke på felkällor

·      Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras

·      Visa på nya tänkbara frågeställningar att undersöka

·       

Frågeställning: Går det att släcka ett ljus med gas?

Vi gjorde det här experimentet tre gånger, och lyckades inte de två första gångerna. Det är ganska lätt att göra det här fel. Man kanske inte håller för behållaren nog länge så att inte tillräckligt med mycket gas bildats, eller så har man inte i nog med vatten eller ättika så att bakpulvret reagerar, tillexempel.

Slutsats

I detta experiment reagerar bakpulver med sig självt. Bakpulver innehåller 30 % bikarbonat och 40 % syra, och det är dessa ämnen som reagerar med varandra. Vi tillsatte även ättika för att skynda på reaktionen, eftersom att ättika är en syra.

I bakpulvret så finns det ett ämne som tar bort fukten så att bikarbonaten och syran inte ska reagera med varandra. När man tillsätter vattnet så reagerar de med varandra.

När jag hällde bakpulver i en e - kolv och tillsatte vatten, reagerar bikarbonat och syra med varandra och bildar salt + CO2.

När vi hällde gasen som bildats i e – kolven över ljuset bildades ett lager koldioxid (CO2) i bägaren som ljuset stod i och även runt över. Därför kunde inte syret (O2) som finns i luften nå ljuset och därför slocknade ljuset, eftersom att ett ljus inte kan brinna utan syre.

Detta experiment har bevisat att man med hjälp av en gas kan släcka ett ljus. Man måste dock vara säker att man inte använder en gas som kan antändas av elden.

För att förbättra detta experiment kunde vi ha fått mått för att veta exakt hur mycket av allt som behövdes. De första gångerna vi gjorde experimentet och inte lyckades tror jag att vi hade för mycket och för lite av något.

Man kan även testa att använda sig av en annan gas, som tillexempel en lätt gas, för att se om det funkar lika bra, men då måste man som sagt tänka på att inte använda en gas som kan antända elden.

periodiska systemet

Periodiska systemet

Det periodiska systemet är en ”tabell” över alla grundämnen som finns. Grundämnena är ordnade efter hur många protoner i atomkärnan innehåller och efter vilken massa atomerna har.

Det periodiska systemet byggdes upp av ryssen Dimitrij Ivanovitj Mendelejev. Han ordnade tabellen på ett sådant sätt att ämnen med liknande egenskaper hamnade under varandra. När man kollar på systemet kan man snabbt få en överblick över antalet protoner, elektroner, atommassa och kemiska egenskaper grundämnena har. Systemet byggs på än idag, och består i dagsläget av 118 kända grundämnen.

De lodräta raderna (kolumnerna) i periodiska systemet kallas för grupper och de vågräta kallas för perioder. Det finns 18 grupper och sju perioder. Ämnena i en grupp har oftast liknande egenskaper, vilket beror på att de har samma antal valenselektroner (elektroner i det yttersta elektronskalet). Den första gruppen är alkalimetaller och innehåller dessa ämnen:

·      Väte (H)

·      Litium (Li)

·      Natrium (Na)

·      Kalium (K)

·      Rubidium (Rb)

·      Cesium (Cs)

·      Francium (Fr)

Dessa metaller reagerar väldigt lätt med andra ämnen. Det beror på att deras yttersta atomslag bara innehåller en elektron. Ämnena har även en hög elektisk ledningsförmåga.

Desto tyngre ett ämne är desto mer nedåt mot höger ligger ämnet i systemet. I varje period har ämnet till höger en proton mer i sin atomkärna. Eftersom att atomerna är neutrala, det vill säga elektiskt oladdade är antalet protoner och elektroner desamma i varje grundämne, Därför är även antalet elektroner en mer i ämnet till höger i varje period.

En del grupper tilldelas inte något speciellt namn utan kallas då bara t.ex. grupp 5. Dessa grupper har inte lika mycket likheter, tillexempel grupp 4 och 5 kallas bara efter deras gruppnummer och inte ett speciellt namn.

Det periodiska systemet börjar med väte (H), som har en proton och en elektron, vilket ger den nummer ett. Det sista grundämnet i det periodiska systemet är unuunoktium (Uuo), som är nummer 118 i det periodiska systemet. Den består av 118 elektroner och 118 protoner som cirkulerar i olika lager runt i atomen.

Svar på frågor kemi

Svar på frågor kemi

10. Vilket kemiskt tecken har

aa)    Syre O

bb)   Koppar Cu

cc)    Fluor F

dd)   Järn Fe

ee)    Väte H

ff)   Kol C

11. Hur skriver man den kemiska formeln för

aa)    Diväteoxid H₂O

bb)   Koldioxid CO₂

cc)    Syre (syrgas) O

13. Vilka och hur många atomer ingår i följande molekyler?

aa)    N₂ Består av 2 kväveatomer.

bb)   CO Består av en kolatom och en syreatom. Kolmonoxid

cc)    H₂CO₃ Består av 2 väteatomer, en kolatom och tre syreatomer. Kolsyra