Etiketter

onsdag 24 februari 2016

Wikipedia uppgift

Wikipedia
Elvira 7B

Tillförlitlighet och trovärdighet
Eftersom att Wikipedia används av privatpersoner, som har ett konto på sidan och kan skriva nästan vad som helst, är det inte alltid trovärdig fakta man hittar. Man vet inte vad personen som skrivit texten har för bakgrund och kunskaper. Wikipedia är inte en jättebra källa i alla lägen, men funkar perfekt för att få lite information och allmänbildning om ämnet man ska lära sig om. Det kan hända att privatpersonen skriver till ett politiskt partis fördel. Det är viktigt att det inte får påverka texten man skriver. Alltså är det viktigt att vara objektiv i sina texter, alltså att man skriver så lite som möjligt om sin egna åsikter.
Wikipedia skriver att dem uppmanar sina läsare att granska WIkipedias texter och källor källkritiskt, eftersom att källan inte alltid är säker. Deras grundidé är då att vem som helst ska kunna ändra och skriva texter. Det har hänt att tidningar har använt sig av Wikipedia och därmed gett ut fel, och otillförlitlig fakta. Det kan vara bra att kolla om man hittar samma fakta på en annan, säkrare sida också om man vill använda Wikipedia som källa. Det är ju dock säkrare att inte använda Wikipedia som källa, utan för information.
Wikipedia kan användas i klassrum när man tillexempel ska få lite bildning om ämnet man ska jobba med.

Commons: Creative Commons är en ideell organisation som vill öka mängden av fria kulturella verk och öppet innehåll. Wikimedia Commons är en databas för i huvudsak fria bilder, videofilmer och musik driven av Wikimedia Foundation.

Wiktionary: Är en fri ordbok för alla ord från alla språk. Vem som helst kan ändra texten och använda den. Det ända villkoret är att man berättar vart man fått texterna ifrån.

Wikisource: Är ett systerprojekt till Wikipedia. Det är ett arkiv för tidigare publicerade texter, böcker och historiska dokument. Det största delprojektet är det engelskspråkiga md över 140 000 texter.

Creative commons licens: Är en ideell förening som vill öka mängden av fria kulturella verk och öppet innehåll, av tilllexempel konstnärliga verk, texter, bilder, ljud med mera.
Licencen Creative commons innebär att man som upphovsman tillåter andra att använda, sprida, göra om och bygga vidare på ens verk, även i kommersiella sammanhang. De som använder, bearbetar eller sprider dina texter ska dock uppge vem det är som skrev originaltexten.
De som skriver texten låter alltså en annan bland annat utnyttja och skriva om ens text.
Organisationen startades 2001 av den amerikanske juridikprofessorn Lawrance Lessig tillsammans med Hal Abelson och Eric Eldred och med stöd från Center for the public domain.





Använder du Wikipedia idag? Hur?
Jag använder mig av Wikipedia när jag ska söka lite information och få bildning om ämnet.
Förut använde jag Wikipedia för mycket tycker jag nu i efterhand, jag visste då inte att vem som helst kan gå in och ändra texterna, som kanske inte alls har någon kunskap om ämnet. Jag har nu börjat granska texterna noggrannare, och börjat tänka efter om texterna verkligen kan stämma.

Vad är Wikipedias idé och målsättning?
Wikipedia vill vara en encyklopedi där man som privatperson kan skriva, använda och ändras andras texter. Tanken är att personer från världens alla hörn ska kunna bidra med sina kunskaper, och på så sätt förhoppningsvis hjälpa andra.

Vilka står bakom Wikipedia?
Det är privatpersoner med helt olika kunskaper som ligger bakom varenda text man läser. Privatpersonerna kan då vara allt från professorer till elever.

Vilka fördelar kan finnas med Wikipedia?
  •         Eftersom att det finns så många olika texter lyckas man nästan alltid hitta något intressant som man inte visste.
  •         Man får snabb och enkel information.
  •         Väldigt lätt att få tillgång till texterna, dyker nästan alltid upp när man söker på internet om tillexempel ett djur.
  •         Texterna är väldigt allmänbildade, och man får ganska snabbt en bild om vad texten handlar om.

Vilka nackdelar kan finnas med Wikipedia?
  •         Blir ofta ganska komplicerade när de handlar om tillexempel kungar desto längre ned man bläddrar.
  •         Man vet inte alltid om de man läser är helt sant.



Vad bör du ta hänsyn till ur ett källkritiskt perspektiv om du vill använda Wikipedia som källa i dina skolarbeten? (Använd dig av checklistan i källkritik).
Man ska kolla upp om upphovsmannen, personen som ligger bakom texten är en högutbildad, kunnig inom ämnet, eller någon som inte alls har någon utbildning, och på så sätt framstår det ganska snabbt hur pålitlig texten är.
Det är viktigt att kolla upp om källan är vinklad på något sätt, politiskt eller vill den få någon att ändra åsikt?
Ger texten ett seriöst intryck? Används svåra ord och komplicerade meningar så är nog personen som skrivit texten ganska kunnig.

torsdag 28 januari 2016

Fysik frågor

5. På grund av att jorden roterar lyser inte solen på hela jorden. Den halva som solen inte lyser på har vinter och den sidan solen lyser på har sommar.
När det håller på att skifta mellan sommar och vinter är det höst eller vår.


6. Dagarna är längre under sommarsolståndet och kortare under vintersolståndet. Om man bor i norra Sverige har man kortare dagar än dem i söder under vintern, eftersom att solen går upp tidigare i söder och senare i norr.

9.Det inträffar när månen hamnar i jordens skugga. Det är olika vars på jorden man kan se månförmörkelsen ifrån. Man kan se i en almanacka om man eller när man kan se en månförmörkelse i Sverige. Det kan bara bli månförmörkelse om det är fullmåne.


10. Eftersom att vattnet är flytande kan det lätt påverkas av månens dragningskraft. Vattnet närmast månen påverkas av en stor kraft och då blir det flod, (högt vatten). Vattnet på motsatt sida till månen påverkas av en mindre kraft och det blir även där flod.
Eftersom att jorden roterar är det inte alltid flod på samma ställe. Det blir ebb (vattnet drar sig undan) där det varit flod några timmar tidigare.


14.  Solförmörkelsen inträffar när månen passerar mellan jorden och solen när de ligger i en rät linje. Solen täcks eftersom att jordens avstånd är lagom stort för att skymma solen.

fredag 15 januari 2016

Destillation av saltvatten

Destillation av saltvatten
Elvira 7B

Frågeställning: Vad samlas i provröret?

Hypotes: Jag tror att vätskan i provröret kommer vara saltet från saltvattnet. Jag tror att saltet stiger med vattendropparna när saltvattnet kokar.

Material:

  • 2 bägare (250 ml)
  • Sked 
  • Glasstav 
  • Destillationskolv
  • Gummislang 
  • Provrör 
  • Brännare
  • Trefot
  • Trådnät
  • Stativklämma 
  • Koksalt (NaCl) 
  • Ett stativ

Metod:

  1.         Jag började med att hälla 100 ml vatten i en bägare.
  2.         Sedan tillsatte jag två tsk koksalt .
  3.         Sedan blandade jag det med en glasstav.
  4.         Sedan så monterade jag ihop destillationskolven, gummislangen, provröret, trefoten, trådnätet, stativklämman och stativet. Jag lät en lärare kontrollera att jag monterat rätt och att allt var stabilt.
  5.         Efter det så hällde jag saltblandningen i destillationskolven och satte på en kork på den, och fyllde än annan bägare med kallt vatten och satte ner provröret i bägaren. Jag såg till att gummislangen inte nuddade botten i provröret.
  6.         Sedan tände jag brännaren och ställde den under trefoten.
  7.         Jag väntade tills vattnet i kolven kokat ca 30 sek innan jag sa till en lärare som tog bort slangen innan jag stängde av brännaren.
  8.         Sedan väntade jag tills alla delar som blivit varma svalnat så att jag kunde plocka undan det jag använt.



Resultat:  Det som samlades i provröret var destillerat vatten.

Slutsats: När vattnet i kolven börjar koka stiger vattenmolekylerna upp och igenom slangen ner i provröret. Därför hamnar det destillerade vattnet i provröret. Kvar i kolven lämnas då saltvattnet.

Min hypotes stämde inte med resultatet för att jag trodde att saltet skulle stiga när vattnet började koka, men det var vattnet och vattenmolekylerna (H20) som steg när vattnet kokade.
Koksalt (NaCi) börjar koka när det blir 1413 grader, och en smältpunkt på 801 grader. Så varmt blev det aldrig i kolven. Vatten har en kokpunkt på 100 grader, och så varmt hann det bli i kolven, och därför var det det destillerade vattnet som steg upp och igenom gummislangen, och till sist hamnade i provröret.




Förbättring: Jag hade kunnat vänta lite längre tills jag tog bort alla material för att de var fortfarande väldigt varma, och det är även bra för säkerheten att jag förbättrar det då materialen kan vara så varma att jag tappar dem eller bränner mig.

När används destillation? Man kan tillexempel destillera sprit, saltvatten och Råolja. I oljeindustrin destillerar man olja från gas och smörolja.
Råolja är en blandning av kemiska föreningar mellan kol och väte. Råoljan raffineras för att kunna omvandlas till många andra ämnen som tillexempel drivmedel. Råolja används alltså ej bara som den är.

Källa: http://spbi.se/var-bransch/produktion/raffinering-av-raolja/