Etiketter

torsdag 22 september 2016

Lab Rapport

Lab. Rapport
Elvira Claeson 8B

Syfte:

Undersöka hur friktionen ändras när du drar ett föremål på olika underlag.

Hypotes:

 Jag tror att skon kommer att gå att dra lättare på golvet och träbänken, eftersom att ytan är jämn och slät. Jag tror att skon kommer vara tyngre att dra på asfalten, eftersom att asfalten inte har lika slät yta som bänken och golvet, och då skapas mer friktion, på grund av att skon har ett mönster på sulan. Jag tror att det även kommer vara tyngre att dra skon på gräset, eftersom att ytan inte är slät och jämn. Jag tror att stenplattorna kommer vara ett av de underlag det kommer vara svårast att dra skon, beroende på att stenplattorna är ännu ojämnare än asfalten.

Lättast till tyngst:

·      Golvet (gummi/plastgolvet)
·      Träbänken
·      Asfalten
·      Gräsmattan
·      Stenplattorna


Materiel:

·      Sko
·      Dynamometer (10 N)
·      Gräsmatta
·      Golv (gummi/plastgolv)
·      Träbänk
·      Asfalt
·      Stenplattor
·      Papper och penna för att skriva resultat

Metod: 
·      Välj materiel, föremål och underlag.
·      Häng fast materialet på dynamometern (i mitt fall hänger jag fast skon, enligt bild).
·      Dra sedan materiellt på underlaget, med hjälp av dynamometern. Försök att hålla dynamometern så rak som möjligt.
·      Skriv ned hur många Newton dynamometern visar.
·      Gör samma sak på de andra underlagen.
·      Jämför vilket underlag som hade minst friktion och de underlag som hade mest friktion.

Resultat:

Resultatet visade att min sko hade minst friktionskraft på de släta underlagen, som golvet och träbänken. Skon hade minst friktionskraft på golvet, som är ett gummi/plastgolv, näst minst friktion hade skon på träbänken. Efter det i ordningen kommer asfalten och stenplattorna. Skon hade mest friktion på gräsmattan.

Beskrivning: Macintosh HD:Users:02elvcla:Desktop:unnamed-2.jpg
Såhär ser sulan på skon jag genomförde experimentet ut. Som man kan se på bilden är det inte så djupa ”gropar” i sulan.


Beskrivning: Macintosh HD:Users:02elvcla:Desktop:unnamed-3.jpg
Jag hakade fast dynamometern i en flärp på skons bakdel.

Beskrivning: Macintosh HD:Users:02elvcla:Desktop:unnamed-5.jpgBeskrivning: Macintosh HD:Users:02elvcla:Desktop:unnamed-4.jpg
En bild på dynamometern.








Underlag
Newton
Gräsmatta
2,2 N
Golv (gummi/plastgolv)
0,2 N
Träbänk
1,1 N
Asfalt
1,3 N
Stenplattor
2 N

Lättast till tyngst:

·      Golv (gummi/plastgolv) (0,2 N)
·      Träbänk (1,1 N)
·      Asfalt (1,3 N)
·      Stenplattor (2 N)
·      Gräsmatta (2,2 N)


Slutsats:

Min slutsats är att det är väldigt stor skillnad på olika underlag. Hur mycket friktion ett underlag bygger mycket på hur skosulan ser ut. Min skosula har inte så djupa ”gropar”, och det beror på att dem som designade min sko ville att man skulle ha lite friktion, och därför var min sko inte lika tung att dra på vissa underlag som min kompis sko, som hade betydligt större gropar på sin skosula.
Gräsmattan var ganska fuktig när jag drog min sko på den, vilket gör att friktionen minskar, så det kan ha påverkat min undersökning. När tillexempel en gräsmatta är fuktig och man gå på den, är det större chans att man halkar, och det hände samma sak med skon, den tappade greppet om underlaget. Dock hade skon ändå mest friktion på gräsmattan, men den skulle ha haft ännu mer friktion på en torr gräsmatta.

Min hypotes stämde relativt bra med resultatet. Jag var medveten om att skon skulle gå lättare att dra på de jämna och släta underlagen. Jag trodde dock att stenplattorna och asfalten skulle vara tyngre att dra skon på, eftersom att jag trodde att underlaget skulle ha en starkare”sandpapperseffekt”, men det hade underlagen inte. Kanske det också beroende på att asfalten och stenplattorna var blöta.

Under detta experiment har jag lärt mig vad en skosula har för betydelse för olika tillfällen och underlag. Det är tillexempel större chans att man halkar om man har springskor istället för fotbollsskor när man spelar fotboll, eftersom att man får mer friktion när man har fotbollsskor på sig (på grund av dobbarna på fotbollsskons undersida), och det är inte lika stor chans att man halkar då.

Sammanfattningsvis tror jag att hur mycket friktion ett underlag har, när man som jag undersöker detta med en sko beror mycket på hur skons sula ser ut, och även beroende på om underlaget är fuktigt eller torrt. Olika underlag påverkas olika av vädret. Jag har även lärt mig under detta experiment vilka sorters skor man ska ha på sig när man gör olika saker.

Platt sula: När man vill ha så liten friktion som möjligt.
Grov sula (isdubbar, mer gropar osv): När man vill ha mer friktion.

Förbättringar:

Jag tycker att mitt experiment är väl utfört, men jag är också medveten om att om det inte hade regnat, och gräset inte hade blivit blött, så hade undersökningen gjort sig rättvisa mer. Då hade skon haft mindre friktionskraft på underlaget, och undersökningen hade gjort sig mer rättvisa, eftersom att de andra underlagen inte påverkas på samma sätt av regnet.

Jag kunde även ha hållit min dynamometer rakare under experimentet, och inte snett uppåt, för att då lyfte skons sula lite från marken, och det påverkade resultatet. Jag är inte heller helt säker på om jag höll dynamometern likadant när jag drog skon på alla underlag, och det påverkade resultatet på experimentet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar