Förbränning av magnesium

Förbränning av magnesium

Elvira 8B

Material:

Degel

Degeltång

Magnesiumband, max 2cm

Brännare

Tändstickor

Skyddsutrustning

Hur ser magnesium ut?

Magnesium är silverfärgat, format som ett band, skrovlig/repig yta, böjbart.

Skriv ner vad som händer.

Vi började med att tända brännaren och justerade brännaren så att den hade en blå låga (som alltså innehöll mycket syre), eftersom att den är varmast. 

När vi satte in magnesiumbiten (som vi höll fast med hjälp av en degeltång) i eldslågan kom ett starkt ljus som vi inte kollade på, på grund av att ljuset är alldeles för starkt för ögonen. Dock lyckades vi fånga ljuset på bild. 

När ljuset är som starkast smälter magnesiumet, och landar i degeln som vi hade under lågan. 

Vad har slutresultatet för egenskaper?

Slutresultatet ser nästan ut som ett vitt pulver. Det är alltså väldigt smuligt och skört.

Jämför. Förklara vad som hänt.

Mg→O_2 →2MgO

Magnesium +syre → Magnesiumoxid (Nytt ämne)

Järn +syre → Järnoxid (rost)

Lab Rapport

Lab. Rapport

Elvira Claeson 8B

Syfte:

Undersöka hur friktionen ändras när du drar ett föremål på olika underlag.

Hypotes:

 Jag tror att skon kommer att gå att dra lättare på golvet och träbänken, eftersom att ytan är jämn och slät. Jag tror att skon kommer vara tyngre att dra på asfalten, eftersom att asfalten inte har lika slät yta som bänken och golvet, och då skapas mer friktion, på grund av att skon har ett mönster på sulan. Jag tror att det även kommer vara tyngre att dra skon på gräset, eftersom att ytan inte är slät och jämn. Jag tror att stenplattorna kommer vara ett av de underlag det kommer vara svårast att dra skon, beroende på att stenplattorna är ännu ojämnare än asfalten.

Lättast till tyngst:

·      Golvet (gummi/plastgolvet)

·      Träbänken

·      Asfalten

·      Gräsmattan

·      Stenplattorna

Materiel:

·      Sko

·      Dynamometer (10 N)

·      Gräsmatta

·      Golv (gummi/plastgolv)

·      Träbänk

·      Asfalt

·      Stenplattor

·      Papper och penna för att skriva resultat

Metod: 

·      Välj materiel, föremål och underlag.

·      Häng fast materialet på dynamometern (i mitt fall hänger jag fast skon, enligt bild).

·      Dra sedan materiellt på underlaget, med hjälp av dynamometern. Försök att hålla dynamometern så rak som möjligt.

·      Skriv ned hur många Newton dynamometern visar.

·      Gör samma sak på de andra underlagen.

·      Jämför vilket underlag som hade minst friktion och de underlag som hade mest friktion.

Resultat:

Resultatet visade att min sko hade minst friktionskraft på de släta underlagen, som golvet och träbänken. Skon hade minst friktionskraft på golvet, som är ett gummi/plastgolv, näst minst friktion hade skon på träbänken. Efter det i ordningen kommer asfalten och stenplattorna. Skon hade mest friktion på gräsmattan.

Såhär ser sulan på skon jag genomförde experimentet ut. Som man kan se på bilden är det inte så djupa ”gropar” i sulan.

Jag hakade fast dynamometern i en flärp på skons bakdel.

En bild på dynamometern.

Underlag	Newton
Gräsmatta	2,2 N
Golv (gummi/plastgolv)	0,2 N
Träbänk	1,1 N
Asfalt	1,3 N
Stenplattor	2 N

Lättast till tyngst:

·      Golv (gummi/plastgolv) (0,2 N)

·      Träbänk (1,1 N)

·      Asfalt (1,3 N)

·      Stenplattor (2 N)

·      Gräsmatta (2,2 N)

Slutsats:

Min slutsats är att det är väldigt stor skillnad på olika underlag. Hur mycket friktion ett underlag bygger mycket på hur skosulan ser ut. Min skosula har inte så djupa ”gropar”, och det beror på att dem som designade min sko ville att man skulle ha lite friktion, och därför var min sko inte lika tung att dra på vissa underlag som min kompis sko, som hade betydligt större gropar på sin skosula.

Gräsmattan var ganska fuktig när jag drog min sko på den, vilket gör att friktionen minskar, så det kan ha påverkat min undersökning. När tillexempel en gräsmatta är fuktig och man gå på den, är det större chans att man halkar, och det hände samma sak med skon, den tappade greppet om underlaget. Dock hade skon ändå mest friktion på gräsmattan, men den skulle ha haft ännu mer friktion på en torr gräsmatta.

Min hypotes stämde relativt bra med resultatet. Jag var medveten om att skon skulle gå lättare att dra på de jämna och släta underlagen. Jag trodde dock att stenplattorna och asfalten skulle vara tyngre att dra skon på, eftersom att jag trodde att underlaget skulle ha en starkare”sandpapperseffekt”, men det hade underlagen inte. Kanske det också beroende på att asfalten och stenplattorna var blöta.

Under detta experiment har jag lärt mig vad en skosula har för betydelse för olika tillfällen och underlag. Det är tillexempel större chans att man halkar om man har springskor istället för fotbollsskor när man spelar fotboll, eftersom att man får mer friktion när man har fotbollsskor på sig (på grund av dobbarna på fotbollsskons undersida), och det är inte lika stor chans att man halkar då.

Sammanfattningsvis tror jag att hur mycket friktion ett underlag har, när man som jag undersöker detta med en sko beror mycket på hur skons sula ser ut, och även beroende på om underlaget är fuktigt eller torrt. Olika underlag påverkas olika av vädret. Jag har även lärt mig under detta experiment vilka sorters skor man ska ha på sig när man gör olika saker.

Platt sula: När man vill ha så liten friktion som möjligt.

Grov sula (isdubbar, mer gropar osv): När man vill ha mer friktion.

Förbättringar:

Jag tycker att mitt experiment är väl utfört, men jag är också medveten om att om det inte hade regnat, och gräset inte hade blivit blött, så hade undersökningen gjort sig rättvisa mer. Då hade skon haft mindre friktionskraft på underlaget, och undersökningen hade gjort sig mer rättvisa, eftersom att de andra underlagen inte påverkas på samma sätt av regnet.

Jag kunde även ha hållit min dynamometer rakare under experimentet, och inte snett uppåt, för att då lyfte skons sula lite från marken, och det påverkade resultatet. Jag är inte heller helt säker på om jag höll dynamometern likadant när jag drog skon på alla underlag, och det påverkade resultatet på experimentet.

Krafter

Krafter

Fysikboken s.54-75

1   Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.

 

För att visa hur ett föremål påverkas av olika krafter ritar man kraftpilar. För att veta hur ett föremål påverkas av en kraft, måste man känna till föremålets storlek, riktning och angreppspunkt.  För att en kraft ska uppstå, finns det nästan alltid en motkraft.

I bilden jag ritat ovan försöker jag förklara hur man ritar ut kraftpilar, och hur kraften föremålet påverkas av uppstår.

2   Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.

En motkraft kan lätt beskrivas som en kraft som bromsar tyngdkraften. Tyngdkraften är den kraft som gör att vi står på jorden, och inte svävar runt. Ju mer ett föremål väger (eller desto mer massa ett föremål har), desto större är tyngdkraften på det.

Månens massa är mindre än jordens, och därför svävar man runt på månen och inte på jorden.

Motkraften är alltså grenen som bromsar tillexempel ett äpple från att falla till marken, eller om man har en hand mot ett bord, och sätter vikter på handen, så kommer bordet ta emot, och kännas mer och mer desto mer vikter man lägger på handen. Motkraften är riktat åt motsatt håll kraften verkar.

3   Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa.

Massan ett föremål har, har betydelse för hur tungt föremålet känns. Faktorer som kan påverka tyngden, är jordens massa.  På månen är tyngdkraften mycket mindre än på jorden, men man väger ändå lika mycket, dock så svävar man runt mer, beroende på att tyngdkraften inte är lika stark.

Tyngdkraften mäts i Newton (förkortas N). 1 N motsvarar 100 g. Dynamometern kan man mäta krafter, och desto starkare en kraft är (då beroende på föremålets massa) desto mer dras dynamometerns fjärdar ut, och visar ett mått. En dynamometer är oftast graderad i Newton.

Massan är kort sammanfattat alltså ett mått på hur mycket materia ett föremål innehåller. Massan mäts i Kilogram (förkortas kg).

4. Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara. 

Om det inte hade funnits friktion mellan tillexempel marken, och skorna man har på sig, skulle vi inte ha någon möjlighet att förflytta oss. För att en bil ska kunna sättas i rörelse, eller bromsa för den delen behövs också friktion. Ishala vägar på vintern sandas och an använder vinterdäck för att öka friktionen.

Friktion är alltså det motstånd som uppstår när två föremål som har kontakt med varandra.

Tillexempel om man knuffar på en kartong som innehåller tunga föremål med en liten kraft, så kommer inte kartongen flytta på sig, och det betyder att det finns en kraft (friktionskraft) i motsatt riktning som bromsar kartongen.

Det finns tillfällen när man vill ha så lite friktionskraft som möjligt, som tillexempel när man ska åka inlines. Då kan man tillexempel smörja in kullager och smörjolja. Man vill inte heller ha så mycket friktion när man åker skidor eller skridskor, då vill man åka så snabbt som möjligt.

5.  Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.

Ordet hävarm är en förkortning på ordet hävstångsarm, och är avståndet mellan stödpunkten och det ställe där krafterna verkar på en hävstång. Så om man använder en gungbräda som exempel, är stödpunkten även vridningspunkten (på mitten av brädan)(vridningspunkt=des som gör att brädan kan vicka och röra på sig) och ”stället där krafterna verkar” är stället man sitter på. 

När två människor som väger lika mycket (som alltså har samma massa), sitter på samma avstånd från stödpunkten och vridningspunkten, har brädan jämvikt, och avståndet mellan människan som sitter på gungbrädan och stöd/vridningspunkten är hävarmen.

Man kan använda en hävstång till väldigt mycket i vardagen, som till att tillexempel lyfta tunga föremål. Om man tillexempel ska lyfta en tung sten placerar man exempelvis ett järnspett under stenen och trycker sedan ned spettet mot marken.  Om spettet är långt, får man mer kraft till att trycka ned det mot marken, och om det är kort blir det tyngre.

6.  Förklara begreppet tyngdpunkt.

Tyngdpunkten är en punkt där man kan tänka sig att ett föremåls hela massa ligger samlad.  När man ska göra tekniska beräkningar måste man ha klart för sig vart föremålets tyngdpunkt ligger, eftersom att det är i tyngdpunkten som tyngdkraften har sin angreppspunkt.

För att hitta tyngdpunkten måste man först hitta jämvikten på ett föremål. Om man tillexempel lägger en penna på sitt finger, och försöker få pennan att ligga stilla, så kommer pennan till slut ligga stilla på pennans tyngdpunkt. Oftast ligger pennans tyngdpunkt på mitten av den, men på vissa föremål ligger inte tyngdpunkten på mitten, och i vissa föremål ligger tyngdpunkten utanför föremålet, som i tillexempel en ring.

7. Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.

För att ett föremål ska stå stabilt måste stödytan vara så stor som möjligt. När tillexempel en bok ligger ned har den en större stödyta än när den stod upp, och tyngdpunkten ligger dessutom längre ner. Markytan under en stol är dennes stödyta. Stolens stödyta blir större om stolen har fyra ben istället för tre. Större stödyta och lägre tyngdpunkt ger alltså bättre stabilitet.

För att bevisa det kan man ställa sig mot en vägg med raka ben, och försöka böja sig ned för att nudda marken. Det kommer bli lättare om man går isär med benen, för då är man längre ned mot marken, och har då lägre tyngdpunkt, och större stödyta.

Matteuppgift

Experiment Tyngdpunkt

Vi började med att klippa ut två stycken kartongbitar, en regelbunden och en oregelbunden. Sedan satte vi fast ett häftstift i ett hörn av kartongbiten. I häftstiftet knöt vi fast en tråd med en tyngd längst ned. När tråden var rakt ned ritade vi vart tråden var på kartongbiten. Vi bytte hörn och gjorde samma sak. Där sträcken möttes var tyngdpunkten.

Experiment Tyngd och Massa

1 Newton motsvarar är ca 100 Gram.
Jag tycker att tabellen stämmer relativt bra, då 99, 8 g kan avrundas till 100 g (1 N)
Sedan på andra föremål stämmer kanske inte tabellen lika bra, och det kan bero på att vi kanske inte höll Dynamometern stilla hela tiden, eller att vågen eller dynamometern inte var rätt inställd.