Plast
Elvira 8B
Plast är ett syntetiskt
material som består av en, eller ibland flera polymerer samt ett flertal
tillsatsämnen. En polymer är en stor molekyl som består av många små identiska
molekyler som bundit ihop för att skapa en lång kedja. Alla plaster kan göras
flytande eller plastiska under tillverkningen.
Historik/fakta
Plastens historia är längre
än vad man kan tro. Den började redan under 1500- talet, och den första plasten
som användes vid praktiska tillfällen var parkesin, som togs fram under 1860-
talet av Alexander Parkes. Parkesin tillverkade man genom att man behandlade bomull
med salpetersyra och svavelsyra. Denna metod hade tidigare används till att ta
fram sprängämnet bomullskrut. Parkes kom sedan fram till en annan metod som
även innehöll ricinolja, kamfer och färgämnen, som blev som en massa som han
kunde forma till dekorativa, men även användbara saker. Konsekvensen av denna
process var att den inte gick att använda i industriell skala. Några år senare
lyckades amerikanen John Wesley Hyatt att vidareutveckla processen, och fick
fram ett material som han kallade för celluloid. Han grundade senare en fabrik
i New jersey och började tillverka alla sorters former och saker av celluloid.
Nackdelen med celluloid var
att materialet är väldigt brandfarligt. Därför började man utveckla flera
alternativa material som tillexempel kaseinplast och bakelit.
Dock fick plasten sitt största genombrott
under andra världskriget och 1950- talet.
Det första försöket för att
ta fram plasten skedde av den tyske alkemisten B. Schobinger 1530. Han hittade
faktiskt ett sätt att tillverka en sorts plast av ost.
Behov
Behovet av plasten växte fram
under andra världskriget, då det rådde brist på gummi och ett flertal metaller.
Dessa ersattes av just plast på grund av att de i många fall faktiskt var ett
bättre alternativ. Dessutom gjorde plastens användning i andra världskriget
också att plastindustrin utvecklades ännu snabbare. Plasten räknades som ett
modernt material och blev därför typ som en symbol för framtidens industrier.
Plasten började användas i byggmaterial, för hushåll och även i textiler. Man
började även använda plasten inom design och konst.
Plastens snabba utveckling
fortsatte under 1960- och 1970- talen. Plastindustrin blev större och större, och
fler saker började tillverkas av plast. Detta gjorde att plasten blev en
förbrukningsvara.
Konsekvenser
Det finns inte bara saker med
plast. När engångsartiklar som plastflaskor, bestick och muggar började tas
fram blev dessa artiklar mycket populära och större och större mängder plast
hamnade på soptippen. Detta gjorde att plasten fick ett dåligt rykte, och kom
så småningom att bli en symbol för miljöförstöring. Plaster visade sig även
kunna orsaka cancer och andra sjukdomar. Den ökade miljövetenheten bidrog till
att plaståtervinning blev en stor industri.
Så, plasten kan ha både bra och dåliga
konsekvenser. De dåliga är att plasten bidrar till miljöförstöring, då den
innehåller en del farliga ämnen som är dåliga för oss. I många länder fungerar
inte plaståtervinningen lika bra som i Sverige och det är ju då det kommer ut
miljögifter i naturen från plasten. Men på senare tid har återvinningen av
plasten utvecklats i form av att man pantar de flesta plastflaskorna främst i
Sverige, och återanvänder dem. Positiva saker med plasten kan tillexempel vara
att den har gett många människor jobb då det genom åren har byggts upp fler och
fler plastfabriker och liknande. Plast har blivit en del av vår vardag. Den är
en stor del i mångas liv, och får vardagslivet att fungera. Om man vill undvika
att kemikalier och farliga ämnen ska komma ut i naturen ska man minska sin
konsumtion av plasten, och hitta alternativa lösningar, som tillexempel
matlådor som är gjorda av glas istället för plast.
En sak plast fungerar väldigt
bra till är isolering med hjälp av den. När man isolerar med olika
plastmaterial på rätt sätt kan den minska förlusten av värme eller kyla i sitt
hem med upp till 70%. Denna metod är även energieffektiv.
Betydelse
Plasten har som jag skrev
ovan bidragit till att fler människor fått jobb, och även minska förlusten av
värme eller kyla energieffektivt. Men den kan göra en massa andra saker, som
tillexempel att fånga vindens kraft med hjälp av plasten. Plast används i
vindturbinernas skydd och stora blad, och det vore omöjligt att fånga upp
vindens kraft utan plasten. Solenergin skulle man inte heller kunna fånga upp
utan plasten. Solpaneler är gjorda av plast, och solenergi är en mycket
effektiv källa. Plasten bidrar alltså genom dessa sätt till en hållbar framtid.
Källor, källkritik
Varför använde jag denna källa?
Jag använde mig av
”futureenergia” eller framtidens energi för att få lite basinformation om i
vilka sammanhang man kan använda plasten för att bidra till en bättre miljö.
Varför är källan trovärdig?
Framtidens energi är ett
projekt, som syftar till att främja övergripande utbildning om energi i skolor.
Den är även till för att inspirera elever till att vara mer medvetna om hur man
sparar energi osv. I och med detta kan källan vara riktad, och får plasten att
framstå som lite bättre än vad den egentligen är. Jag försökte därför använda
källan endast som informationskälla, och försöka att inte bli så påverkad. Källan
är framtagen av människor som kan sin sak, och riktar sig till att utbilda
elever och även lärare, och då tycker jag att jag kan dra slutsatsen att källan
är trovärdig. Källan har även ett professionellt utseende. När jag jämförde
källan med andra liknande källor hittade jag samma saker som jag gjorde på
denna, förutom att det stod mer på denna, så jag bestämde mig att använda mig
av denna. Hemsidan hade fungerande länkar.
Varför använde jag denna källa?
Jag använde mig av tekniska
museets hemsida för att jag ville hitta basfakta om plastens historia. Min
första spontana tanke när jag såg att jag hade kommit in på tekniska museets
hemsida, var att källan är mycket trovärdig.
Varför är källan trovärdig?
Eftersom att källan tillhör
ett museum är källan trovärdig, och är kontrollerad av en intendent
(kontrollant) på tekniska museet som ser till så att all fakta stämmer.. Hon
som skrev källan, är en skribent för tekniska museet, har använt sig lite av en
källa som jag anser vara mycket tillförlitlig, skriven av en mycket kunnig man.
Faktatexten är senast uppdaterad 10 januari 2017, och det tolkar jag som att
det som står på källan stämmer mycket väl. Källan riktar sig inte på något
sätt, och jag anser att texten är mycket välgjord. Hemsidan innehåller
kontaktinformation och har ett professionellt utseende. Jag jämförde texten med
Ne.se s text om plast. Jag vet att Ne.se är en tillförlitlig källa, och valde
därför att jämföra med den. Det stod i princip samma saker på de båda källorna,
och den enda anledningen till att jag valde tekniska museets sida var för att
det stod mer på den.
